Att inte kunna somna för att man har sådan GRYM ångest om framtiden är fan inte likt mig. Och att sedan vakna upp och börja dagen med samma tankar som snurrar runt i 200km/h är fan inte kul. Det känns trist att lägga ner så mycket energi på att fundera om framtiden då vi har det så bra i nuet. Vi alla jobba hela tiden. Och då vi inte jobbar har vi det så himla bra tillsammans. Ihelgen blir det jätte lungt, sen blir det trönderfest med jobbet, så är det Dr.Bombay konsert och centerfest med hela köpcentret där jag jobbar... så månaden efter är det Snoop Dogg konsert. Så mycket kul att se fram emot! Fast egentligen skulle jag vilja åka hem en sväng... men det kommer ju inte hända. Vilket är grymt synd eftersom jag längtar mer än mest hem just nu. Hem till min älskling. Hem till min familj.. hem till allt svenskt. Hem hem hem... och inte minst till att spela hockey. Spela fotboll.
Men om man packar ihop sitt liv här.. säger hejdå till alla underbara vänner man fått här. Vad gör man sen då? Har ro att vara hemma tre veckor och träffa alla, umgås och göra massa kul saker. Men efter de tre veckorna då?!

Näääe, nu avslutar jag det här här och nu, annars blir det alldeles för djupt. Antar att jag behöver få råd av någon. Men jag vet att mamma till exempel kommer säga att "det där måste du känna efter själv". Dessutom ska jag dra på jobbet och hoppas på att brandlarmet inte går idag mitt i lunchen. Sen ska jag komma hem och mysa med mina finaste tjejer och försöka låta bli att tänka så mycket <3 




Hur skulle vardagen vara om jag inte träffade dessa underbara människor varje dag??