Att inte kunna somna för att man har sådan GRYM ångest om framtiden är fan inte likt mig. Och att sedan vakna upp och börja dagen med samma tankar som snurrar runt i 200km/h är fan inte kul. Det känns trist att lägga ner så mycket energi på att fundera om framtiden då vi har det så bra i nuet. Vi alla jobba hela tiden. Och då vi inte jobbar har vi det så himla bra tillsammans. Ihelgen blir det jätte lungt, sen blir det trönderfest med jobbet, så är det Dr.Bombay konsert och centerfest med hela köpcentret där jag jobbar... så månaden efter är det Snoop Dogg konsert. Så mycket kul att se fram emot! Fast egentligen skulle jag vilja åka hem en sväng... men det kommer ju inte hända. Vilket är grymt synd eftersom jag längtar mer än mest hem just nu. Hem till min älskling. Hem till min familj.. hem till allt svenskt. Hem hem hem... och inte minst till att spela hockey. Spela fotboll.
Men om man packar ihop sitt liv här.. säger hejdå till alla underbara vänner man fått här. Vad gör man sen då? Har ro att vara hemma tre veckor och träffa alla, umgås och göra massa kul saker. Men efter de tre veckorna då?!

Näääe, nu avslutar jag det här här och nu, annars blir det alldeles för djupt. Antar att jag behöver få råd av någon. Men jag vet att mamma till exempel kommer säga att "det där måste du känna efter själv". Dessutom ska jag dra på jobbet och hoppas på att brandlarmet inte går idag mitt i lunchen. Sen ska jag komma hem och mysa med mina finaste tjejer och försöka låta bli att tänka så mycket <3 




Hur skulle vardagen vara om jag inte träffade dessa underbara människor varje dag??

I tisdags började jag jobba igen, så det har varit full rulle... i tre dagar. För sen var det passande nog dags för min långlediga heelg!! :D Och det började med GATEFESTEN på torsdag som vi alla har längtat till sjukt länge! Och kanske taggat för liiite för länge, och mycket :P Hehe! SSå efter en grym förfest som varade lite för länge så kom vi in på området och lyckades hitta Eirik och kompani DIREKT bland 4000pers, wohoo. Och ganska perfekt tills vi kommer in spelar Postgirobygget låten IDYLL! Som vi har nött hela veckan och längtat till. Och det var så fiiiint att lyssna på den med världens bääästa! (Förutom Petra som gick in på krogen klockan tio och hem klockan tolv, hahah). Sen blev det Downtown och Circus i vanlig ordning! Där blev det diverse konstiga saker och sen efterfest. Där snällaste A.Borg och Jens kom med ett stort silverfat med SUSHI! Och sen spårade det....





Mys med bästis på balkongen! <3



Micke var lika rolig som vanligt, heheh



Och sen bjöd Martin oss på massa shots och då blev formen såhär bra....



Postgirobygget!



På Circus hade vi det bra.. tror jag?


Och... ja, vad gör dom i fönstret och i sängen? hah


Så var det inte lika kul att vakna upp på fredag nä... det var folk lite överallt och grejer på konstiga ställen. Som köksredskap i soporna, stearinljus i blomvaser, tvättmedel på golvet, hårspray gömda under jackorna, tavlor ute i hallen och kaffetermos i bokhyllan... Så går det att ha en finne på besök. 
Men vi taggade om och A.Borg och Eirik var de enda som dök upp på förfest den här gången... vi spelade diverse spel med min "fina" korlek och senare blev det cykeltaxi in till byn och där blev det ju såklart... CIRCUS! Det var bara jag och Petrus kvar innan kvällen slutade på Möllenberg. 



Hahahah söta Eirik



Förklaringen varför jag bara har en bild från kvällen.... vi hade nog tagit ett glas för mycket, huu.

Att Isabel ringde och väckte mig klockan sju på lördag var mindre roligt då jag egentligen hade kunnat få "sovmorgon" till hela nio! Det var alltså dags för magnetröntgen.. Och vill ni ha något att skratta åt så kommer det nu: Jag kom till Mellomveien tjugo minuter innan jag var tvungen gå till bussen.. då duschade jag och drog på mig mjukiskläder för att jag inte skulle ha något metall på mig som är i typ alla jeans osv. Så gick jag ut till bussen. Bussen skulle gå om tio min så var ju i god tid.. Så kommer bussen.. ska ta fram pengarna jag hade satt ner. En femtiolapp och två tior. Men jaha, då har jag tappar femtiolappen.. och bussen kostar 30kronor så då räckte ju inte mynten!! Sprang hem i panik och frågade Petra vad i helvete jag skulle göra.. kunde ju inte missa röntgentiden som jag väntat på i en månad!! Så Petra ringde en taxi åt mig.. så när jag skulle springa över vägen till taxin glömde jag visst att det var en trottoar... och RAMLADE framför taxin och stukade foten. Nåja.. kom mig till röntgen i tid och överlevde efter många om och men. 
Väl hemma blev det att laga lasagne och tagga för kvällen! Det blev en helt GALEN förfest. Men mycket roligt... och alldeles för många sura miner. Men vi drog ut på Downtown och köade hundra år för att senare inse att det knappt gick att GÅ där inne. Så då blev det Circus och där var det lika mycket folk. Så blev att vi stod utanför och bara svammlade tills det började regna och jag och Isabel (som var tillsammans hela kvällen då dom andra försvann på DT) gick på olika "efterfester", hahahaha. Medan dom andra hade en SJUK efterfest här som fick diverse konsekvenser. Nåja, igår kom jag och Petra fram till att.. "Det är dumt att ångra något du gjort, för vid ett tillfälle var det EXAKT vad du ville göra!"




Snälla Elias och Micke underhåller oss med att sjunga Rihannas Man down... lät nog bra?



HAHAHA, helgens bästa bild.



Älskade jenter!!! <3


Santana... OCh Magnus Uggla hälsade på.

Det var våran alldeles för galna helg. Annars så är det mer liv än nånsin i Trondheim då alla studenter har kommit. Helt sickt. Och lägenheten börjar sakta men säkert se ut som en lägenhet. Kylskåpet ska fyllas upp idag, med BARA fast föda och vi ska grilla och mysa massor <3 Imorgon är det tillbaka till jobbet och så kommer det vara nu i en månad, sex dagar i veckan. Sen hoppas jag på att mina sjukpengar kommer i veckan, samt depositionen från förra lägenheten. Arbetsfömedlingen här i Norge hade tappat bort mina papper om sjukpengar..... Alltid en jävla massa kaos med alla papper. Och om det nu nångång kommer in så hoppas jag på att få boka en resa hem. För nu har jag hemlängtan som tusan!!! Och får mer och mer panik över framtiden... vad händer efter 21 november 21.00 då vi ska vara ute ur världens finaste lägenhet?? GAAH. 

Egentligen borde man inte uppdatera bloggen den här tiden på natten. Men det är så mycket jag har velat skriva ner nu ett tag.. och nu kan jag inte hålla mig längre.. efter att ha sett/läst igenom Petras fina blogg vill jag bara brista ut i tårar. Överkalix/hemma kan vara så himla fint. Så tryggt.. och säkert. Men ändå så himla jobbigt, och hemskt på samma gång. Att skriva hemma om Ökx känns helt fel egentligen. Det är ju HÄR jag bor nu. Det är ju HÄR jag försöker ha mitt liv. Mina fina vänner. Mitt jobb. "Våran" fina fina underbara lägenhet. Men nej. Just idag känner jag att jag bara skulle vilja vara hemma. Hemma hemma i Ökx. Jobba sex timmar om dagen på Vippa. Träffa alla stammisar och veta exakt vad alla vill äta. Stressa som en tok en del kvällar.. och andra kvällar bara ta det lugnt.. stanna timmar efter stängning och bara vara... inte ha bråttom någonstans. Laga mat fem över nio.. sitta och skratta med känt folk.. gå ner till älven och ta ett nattdopp, eller ja... iaf känna på vattnet som är alldeles för kallt för att bada i sent på kvällen. Sätta mig i bilen och åka hem. (Antagligen åka med Sarah och få slut bensin på vägen ;)) Hem till skogen. Hem till min underbara hund. Som en kompis sa till mig ikväll: "Jag längtar hem till familjen, speciellt på söndagar. Du vet, som du längtar efter din hund" och ja, jag vet... 

Här sitter jag.. en lördagnatt.. och skulle kunna beskriva kvällen som sjukt misslyckad och fråga mig själv tusen gånger varför jag inte bara gick och la mig, utan istället sminkade mig, öppnade vintetran och drog på förfest hos en fin vän. Men jag vet ju svaret.... "man lever bara en gång"! Något jag lever efter allt för ofta nuförtiden. Och även om kvällen blev skit för min del så kommer ju alltid något gott ur allt ont. Och när jag gick där över Bakkebrua.. gick förbi våran gamla lägenhet. Butiken där vi alltid handlade.. restaurangen där vi alltid åt på söndagar... så slog det mig. Vad jag vill göra med mitt liv. Men tyvärr så tänker jag inte skriva det här och nu, sorry. Men det kan hinna ändras innan jag tar mig härifrån. 
Jag känner mig egentligen så himla dum när jag klagar på mitt liv just nu. Jag bor med en vän som jag kännt i MASSA år, som jag älskar av hela mitt hjärta, en annan vän som jag har varit oskiljaktig med i snart fyra år. Och en nyfunnen vän som jag inte vet vad jag skulle göra utan. Vi bor i en UNDERBAR lägenhet.. i en av, utan att överdriva, Europas finaste och mysigaste städer. Och jag har skaffat vänner som jag absolut inte skulle vilja leva utan... men det är ändå massa som fattas. Någon frågade mig i veckan vart jag ser mig själv om fem år.. jag funderade... och kom på att jag kan inte låtsas vara seriös som alla andra och säga att dom har pojkvän, bor i ett stort hus i någon fin stad och har barn. Utan jag sa det första som kom upp i mitt huvud: "Jag vet inte, jag är impulsiv och tar dagen som den kommer". Så nu ska jag sluta skriva massa skit.. och gå och lägga mig i mitt mysiga rum och hoppas på att dagen imorgon är bättre. Antagligen inte, eftersom det är söndag. Och alla har skrivit på senaste tiden hur mycket dom vill att jag kommer hem. Men det blir en tur på gymmet. En storstädning av lägenheten. Och mys med bästis. Det får duga för den här gången. Om någar veckor hoppas jag att jag fått mina sjukpengar. Har börjat jobba. Och kan boka en resa hem. Till fina Norrland. Till hunden, mamma, mormor... och mina fina vänner där hemma. Och inte minst till ishallen. Skogshallen.