Det är snart dags att ta upp bloggen igen. Två veckor. För då börjar nästa äventyr med en helt oväntad, men lika galen, person som jag. Jag är taggad och det känns sjukt bra att äntligen ha något att längta till!! :) Mer om det får ni veta... när ni får veta.

Imorgon är det sista dagen på det här året. Och jag brukar ju alltid göra en seriös sammanfattning med bilder och sånt. Men jag vet inte..? Körkort, gesällen, studenten med tillhörande resor, underbar sommar, Spanien... Kanske borde egentligen?:) Vi får se när jag är på plats hemma i byn med lite att göra ;) Har ju varit ett sjukt händelserikt år. Och är ganska säker att det varit det bästa på många plan, men mot slutet blivit... sämre.

Nåja. Idag var ju planen umgås med Vickan och Nina, en tjej jag träffade i Spanien. SNön vräker ner. Vickan blev barnvakt, Ninas arbetspass ändrades och jag har inte hennes svenska nummer. Men vi ser väl :) Mys med bästaste Petrus ikväll <3<3

Jag insåg idag att jag bara varit hemma lite mer än två veckor. Jag som har gått och sagt att jag varit hemma typ tre veckor-en månad åt endel, hahaha. Det har hunnit hända så himla mycket så det känns som att jag varit här sjukt länge.
Igår, eller i förrgår, läste jag en blogg. Och fick en idé. Nu ska jag härifrån. Med en god vän som sällskap! Det här kommer bli grrrymt. Jag måste härifrån. nu nu nu nuuuu.

Just nu sitter jag i Petras lägenhet i Luleå. Har nyss ätit en mumsig kycklingsallad som jag gjorde på morgonen åt mig och gullungen. den var sjukt god och nu är vi så himla mätta. Petra bygger lite på en IKEA byrå och jag orkar inte röra mig. Kom på påvägen till Luleå att jag har visst inte ätit någon frukost, hah. Bra där.
Jag blir i Luleå till fredag, sen åker jag direkt till Kalix och skålar in det nya året. Nytt år, nya möjligeheter.

Jag är så... Less. Att det finns idioter. Nog måste det ju finnas bättre saker för sig.. Men iofs så är det ju ökx så kanske inte göra det.
Sen finns det ju andra som vet precis vad man ska säga/göra för att såra folk. Önskar jag kunde peka fingret och säga go to hell.

Nääää... nu bygga byrå och senare dra till nästa fina kära vän och mysa på. <3

Men hur alla är här och läser. Finns mycket intressant va va va? 
Jag är hemma i skit Överkalix. Kom hit på lördag utan att typ ingen visst om det, så det var skojsigt. Mamma var tyvärr inte hemma, men hon blev rätt chockad när jag ringde från hemtelefonen. Pappa stod och glodde på mig i dörröppningen säkert 30 sekunder innan det kopplade. Och älsklingen var typ rädd för mig tills jag började prata med han, då tacklade han ner mig så jag slog huvudet i dörren, hahah. Hann även åka förbi Vippa och det tog ett tag innan det kopplade för Lotta också, och så ringde jag därifrån till Nea och Sarah och dom blev nog lika förvånade.. :) 
Sen var det äntligen dags att träffa Modulen som jag inte kunde hålla det helt hemligt för utan smsade på fredag eftermiddag att hon skulle köpa alkohol och leta fram klackarna.. ;) Vi packade in oss i bilen, jag och öppnade en cider och vi gled iväg mot Luleå! Där blev det party, såklart med Petra gullet också som kom hem från Norge i fredags! Så det passade perfa. Allstar och Kafelino blev det, och på det efterfest till halv nio på söndagmorgon. Lagomt död man var. Söndag blev det häng med Nea, Ida och Annika och även lite buus. Hihi.
Sen har jag även hunnit med två hockeyträningar, lite provjobb i Luleå och.. ja en hel del. Idag ska jag klippa lite, eller en del blir det väl. Imorgon blir det att klippa mer, gå på arbetsförmedlingen och hänga gäng. OCH på lördag ska jag jobba på en salong i Luleå! :) Och efter det..... 

Och ja, att ta sig till Sverige var ett jävla projekt. Efter att ha hängt i "mitt" hus i Pozuelo med mina vänner, Sophie från england, Madi från Lettland, Nela från tjeckien och Lauren från sydafrika var det dags att sova sista natten i huset. Ja, göra allt en sista gång. När Dagen med stort D var kommen fick jag stå i spöregnet med SJUKT mycket packning och vänta på bussen en halv timme. Jag plus alla väskor var sjöblöta. Sen.. gick jag typ vilse på tågstationen, men tillslut hittade Madi och Nela mig och hjälpte mig med alla väskor. På flygplatsen mötte Sophie upp oss och gav mig ett fint brev som jag senare läste och vet inte om jag skrattade eller grät mer, haha. 
Det blev såklart nå skit med bagaget. Men NU är mina sista grejer påväg hem i ett paket som Sophie har varit så snäll att skicka. Och lite grejer anländer väl från uppsala till veckan!

Jaha, det var det i korta drag. Jag är redan less att vara hemma. Speciellt i denna skithåla. Men redan på lördag kommer jag ju härifrån! Nu ska jag lägga mig i solariet en snabbis, och sen klippa! 
Nos vemos!

Sluta vara så nyfiken. Bara för att det är söndag behöver väl inte alla hänga på min blogg. Och ja, jag är hemma. Hemma i Sverige, norrbotten, överkalix.
Vi höll i gång till ungefär nio i morse. Det räcker för den här helgen.