A thousand miles apart

Fredag igen. Tiden flyger iväg.. Sitter på tåget till Umeå för att hälsa på bästa Isabel. För ett och ett halvt år sen hade vi aldrig träffats, nu är hon en av mina absolut bästa vänner som vet allt om mig. En del människor är det väl bara så med, som två pusselbitar, man passar ihop. Vi har hunnit med så mycket tillsammans på den korta tid vi haft tillsammans, och jag vet ingen annan jag skulle vilja göra alla de sakerna med. Jag minns första kvällen tillsammans, på Downtown i Trondheim, var annars liksom? Vi är så lika, men ändå olika. Fina Isabel!
Saknaden efter Trondheim är stor just nu. Nu när man börjar se tillbaka på det efter att ha bott hemma i 8 (!!!) månader så inser jag vilken underbar tid det var trots alla tusen motgångar. Jag har mött människor som jag aldrig kommer glömma, utvecklats så sjukt mycket som person och lärt mig så otroligt mycket nya saker. Har även insett vilka vänner som kommer finnas med i både med och motgångar och vilka som kanske inte var så bra vänner som man trodde..
Men det är väl så livet är, ibland får man fokusera på de som är bra och inte gräva ner sig i det som känns skit.
Trevlig helg!


Everything will be okey in the end, and if it's not okey, it's not the end


Nothing is worth it if you aren't happy

Det var inte igår man skrev här. Men det är ju aldrig för sent att starta ett nytt kapitel. Och det kan man väl verkligen säga att jag gjort.. 
I september började jag ett nytt jobb, som frisör, i ännu en ny stad.. Jag måste nog landa "hemma" ett tag. Även om det ibland kryper i fingrarna att boka en enkel biljett tillbaka till finaste Trondheim och alla underbara vänner där. Men i lördags flyttade jag in i min första helt egna lägenhet. 49kvm som bara är "mina". Det börjar se ut som ett hem och jag trivs. Men tre månaders uppsägningstid och bara tanken ger mig panik.. Tänk om jag vill packa min röda resväska om en månad..? Fly igen.. Från allt. Halva hjärtat vill så gärna att jag ska stanna här.. vänta ut saker och se om det går vägen den här gången. Men ska man "slösa" sin tid på att vänta på något som kanske aldrig händer? Tänk så vaknar man inte imorgon och så har man inte gjort det andra halvan av hjärtat vill? Huvudet hinner inte riktigt med att bearbeta alla tankar som dyker upp under dagarna. Speciellt inte då dom går i olika banor hela tiden... Men vem sa egentligen att livet skulle vara enkelt? Ibland får man helt enkelt chansa, och då får det bära eller brista. Förhoppningsvis får jag veta snart. Och antingen klickar jag på boka knappen på den där enkebiljetten, eller så blir jag kanske lycklig här. Time will tell.. 
Nu ska jag tvätta bort sminket och krypa ner under mina två duntäcken med min underbara älskling som redan ligger och väntar i sängen. Inget slår den kärlek hundar kan ge <3

You don't know what you...


All day, and all night



Det var midsommar..



Det var DT...



Det var OnePiecefest..



Det var sena efterfester..




Många glädjeskutt!!



Det var många konstiga munnar..



En söt liten Toppsan <3



Några random svenskar...



MASSA mys med världens bästa <3



Galna fester i hyttan!!



Många kubbmatcher! Största utmaningen var inte själva matchen, utan att få i kubbet i påsen igen....



En del sång, ja...



Besök från Leul..



Häng på solsiden.. 



MYS i solen!! Med korv med bröd såklart! Vad annars?



Bjöd in random folk på fest..



Posning i skyltfönstret såklart!



En bild som beskriver sommaren så jävla bra!



Bästa Jacob!



Mys i parken såklart!




Fast det fanns ju dagar då vi hade mindre lust på livet också..



Massa dans såklart!



Posning med svenska flaggorna är ju ett must!



Mina finaste vänner <3



The fantastic four!







Bästa, bästa, bästa sommaren med bästa bästa bästa människorna <3 Det är när man pratar om tänker tillbaka till den tiden man aldrig vill åka ifrån bästa Trondis!!! Får en klump i bröstet då jag inser att vi ALDRIG kommer ha en sån bra sommar igen! Vi var aldrig trötta, aldrig sura, aldrig arga eller ledsna. Bara på bra humör hela tiden, tog varje dag som den kom. Ena dagen var det marinen, andra gymmet och en tredje Åre. Och varje dag var det DT, såklart. Vi var riktiga partysvenskar, lärde känna bästa folken, och framför allt lärde vi känna varenda sida av varandra. Från att till exempel aldrig ha träffat Isabel till att saknar henne varje dag vi är ifrån varandra. Livet lekte helt enkelt!!! och vi var verkligen med i svängarna ;) Många sena nätter/mornar, många dagen-efter, många skratt (och inga tårar), en del minnesluckor, men framför allt minnen för livet!! <3 <3 Dom här bilderna kan inte ens beskriva en liiiiiten hundra del av hur bra vi hade det. Jag och de bästa jenterna i hela världen!! LOVE <3

Ett år i väst

Tänkt att tiden går så fort.. nu har redan ett år här i Norge sprungit iväg. När jag kom hit i januari förra året trodde jag ALDRIG att jag skulle stanna här ett helt år. Planen var ju nån månad... sen till sommaren.. så till hösten.. sen till julen.. och vips hade det gått ett år och än tar jag mig inte härifrån på ett tag. Det har i alla fall varit ett år som jag inte ångrar alls.. det har varit mycket jobbigt, mycke saknad, mycke galenskap, alldeles för mycke fest, en del jobb.. och massa mys och oförglömliga ögonblick. 


Det började med att jag och Malin kom hit den här tiden för ett år sen. Sökte jobb osvosv. Sen fick vi jobb och åkte hem för att hämta mer saker.. Malin valde att stanna hemma och jag åkte tillbaka själv. För vad ska jag göra i ökx liksom..? Så hela februari kom Annika ner till mig och jobbade på Stav. Värsta månaden i detta land.. och kanske värsta månaden EVER. Jävla idioter det finns är det enda jag lärde mig av det.. 

Början av mars flyttade jag till Ila och gled runt i några dagar, gick på visningar och chillade. Några dagar/en vecka senare flyttade jag till Bakkegata.. till hytta och blev sambo med Jacob. I hytta fanns inget internet och det var ännu några dagar tills mitt nya jobb på O.K skulle börja. Så blev en del chill, IKEA-besök osv. 

Sen började nya jobbet och det var så mycket nytt och kunde ju inte nå norska heller. Var helt slut efter en jobbdag! Men blev lite häng med Jacob och med alla underbara kolleger :) Annars var det mest jobb, middag, sova... osvosvosv. I slutet av april var det påsk och jag drog hem och var full EN vecka i streck. Dumt gjort, men kul som fan var det. Med mig ner till Norge fick jag Modulen som var nysingel och redo för äventyr! ;) Så vi blev alltså tre stycken i lilla hytta. Det var så koseligt och KUL. Många galna kvällar blev det.. 

Sen så blev det maj och då kom nästa lass med svenskar ;) Den här gången var det bästa finaste Petra och hennes kusin som jag aldrig hade träffat. Och det visade ju sig vara världens finaste människa det med! Så nu var vi FEM stycken på 30kvm med två sovrum. Det låter ju helt sjukt såhär i efterhand. Vad tänkte vi..? Men det blev dags för Jacob att packa sig hem till Oslo för en sommar där och en höst i USA. Det blev hejdå-fest och den kommer vi sent glömma... fast den är väldans suddig. Då var vi ju "bara" fyra kvar. 
Jag blev sjukskriven och det blev mycket fritid. Isabel och Petra jobbade nästan inte heller nå, så vi hängde mest. Utomhus då det blev väder och i stora hytta då det var mindre bra väder, vilket det var ganska ofta. På kvällarna blev det kubb eller fest... Ja, så såg i stort sett varje kväll ut, oavsett dag. Det var förfester, fester och efterfester på den lilla ytan. Vi fick in otroligt mycket folk där!!! och vi har fått diverse kommentarer om vårat place, den som satt sig mest i hjärnan är från en anonym "Jag har aldrig sett tjejer bo såhär svinigt!!". Jaha tänkte vi, tack för den. Men brydde vi oss? Neeej då. Sådär fortsatte vi bo tills vi hittade drömlägenheten 15 min bort. Inflyttning i mitten av juli då. Så blev väl en och en halv månad i lilla hytta. Där vi levde som riktiga partysvenskar! ;)

Lägenheten på Buran var fullt möblerat och jag vet inte hur månag "wow" vi fick för våran uppgradering! ;) Där hade jag till och med EGET rum. och vi hade ett stort vardagsrum och ett KÖKSBORD! Tänk vilken lyx liksom ;) Där bodde vi vid sidan av en mysig park som vi spenderade massa tid i. Det var kubb, det var öl och det var bara allmänt häng i solen. Livet var på topp helt enkelt! 

Men det var ju 22 juli också. Och det går väl inte att skriva om ett år i Norge utan att ta upp det. Jag har inte så mycket att säga förutom att vi var på minnesstuden på torget som var fyllt av folk. Folk som varit där höll tal och flera artister spelade live. När Åge Alexandersen började spela lys og värme började vi grina. Och än en gång fick man ställa sig frågan hur orättvis världen kan vara.. och att bara genom att vara på fel ställe vid fel tidspunkt kan ditt liv ändras så dramatiskt. Allt bara för att du vågar stå för dina åsikter....

Sen kom hösten och allt blev mörkt och tråkigt. Jag började jobba igen, Isabel hade fått heltidsjobb och Petra hade inte mindre än TRE jobb. Madde slet på på samma gamla ställe.. blev mindre och mindre tid tillsammans. En del blev kära, och andra inte. 
Det blev september och jag sa upp mig och fick erbjudande om jobb i receptionen på salongen. Jag tog det, bara för att ha ett jobb liksom. Och få vara kvar bland mina älskade kollegor på bästa salongen i Trondis. Åkte hem nästan en vecka innan det var dags att börja nya jobbet. Hemlängtan var max och jag hade mest lust att bara stanna hemma. Kom tillbaka till Trond och mitt rum var borta, lägenheten var kaos och cheferna var griniga. KUL... not. Deppad till max.. 
Douglas flyttade in också och vi hade fortfarande några fina kvällar tillsammans, the fantastic four. Men dom blev mer sällsynta och tillslut var vi bara två som skulle söka lägenhet då den ena skaffat seriöst förhållande och den andra skulle flytta hem och plugga. Så som från början var det bara jag och Modulen kvar! I slut ändan efter hundra visningar och diskussioner hit och dit hittade vi en lägenhet mitt i byn som vi skulle dela med Dogge.

En slitsamt söndag blev det med att flytta allt, och då hade man eget rum igen. Till slut började det likna en lya på riktigt.. men samtidigt upptäckte vi mögel. I två av tre sovrum. KUL. Men livet fortsatte och Douglas sov på soffan istället. Jag började jobba mer åt manpower för att tjäna lite extra pengar och kanske komma mig bort från detta land till slut.. 

Julen kom och äntligen fick jag åka hem igen. En semester som itne alls blev som planerat på grund av stormen. Men även denna gång ville jag inte tillbaka... och det måste ju kanske betyda att jag har varit här nog. 

Men det här året i Norge har varit så himla lärorikt. Jag har lärt mig saker om mig själv och andra som var helt utanför min värld. Jag har träffat det underbaraste människorna man kan tänka sig som jag hoppas kommer finnas i mitt liv länge. Jag har varit med om det sjukaste och roligaste sakerna som kommer vara minnen för livet. Och jag ångrar inte alls att jag har varit ett helt år här, trots att det känts mörkt ibland och längtan har varit hemsk så är det så livet är. Man får bara hålla huvudet högt och ta sig igenom dagarna ändå. Norge är väl inte det bästa landet på många fronter och jag vet många andra länder jag hellre skulle bo i. Men ändå har jag haft det så fint <3

.. dessutom verkar det som att allt börjar på nytt igen då Annika anländer i Trond imorgon.. nästan ett år sen sist! :)

Och en liten bildbomb på det då! :D


Hytta var litet sa jag ju ;D


Det var fördelsedagsfiring för Jacob också!


Modulen kom och vi myste massa i vårsolen <3


Blev lite fest med jobbet såklart


Isabel och Petra kom och vi hade bästa kvällen EVER!


Blev hejdå-fest för Jacob:(



.. som vi som sagt sent kommer glömma..


Blev ännu mer fester... 


Trångt var det, ja..



Dagen efter var också kul. Men hur kunde nån säga att vi bodde äckligt..? hah


Blev ju en del träning också ;)


Ny lägenheten var ju snäppet fräschare ;D



Midsommarfirande blev det också ja! :D I hyttan... 


Sen var det bara inviga nya läggan! .. och Jonssa gjorde det med stil!


Sommar, sol och öl! :)


.. och även lite kos i solnedgången med BÄSTA jenterna! <3


Vi hann ju faktiskt med ganska roliga saker i ghettot också!:D



Our dreams are made up of real things

Ta hand om geparder i Sydafrika, sköta om hästar i Chile, hjälpa djur som farit illa att anpassa sig till det vilda livet i Bolivia, ta hand om hemlösa hundar i Spanien.. eller hjälpa alla hemlösa barn där ute i världen. Med att ge dem ett hem eller hjälpa dom att lära sig engelska. Eller hjälpa människor med handikapp och psykiska problem i ett u-land, som verkligen inte har det så bra som de med samma problem i Sverige/Norge.

Tänk att man kan göra så mycket bra saker genom att mest ge bort sin tid (och ja, en liten summa pengar). Vad är egentligen 2-3 månader av ditt liv för att se hur djuren får det bättre, fysiskt och psykiskt. Eller se de här stackars barnen le över något du gjort som fått deras liv att verka betydligt lättare/roligare... om så bara för en stund.. 

Jag vet att nästa gång jag ger mig ut på ett äventyr. Då ska det vara för att, i alla fall delvis ,göra något bra för någon annan. Det blir efter sommaren.. men exakt när och vart, det är det stora frågorna just nu. Och än en gång tackar jag google för att det finns.

The realist


You can't start the next chapter of your life if you keep re-reading the last one

Då var det redan lördag igen och HELG. En helg som blir luuugn och skön. Hur lugnt och skönt det nu kan vara då du ska arbeta 16 timmar i en butik i ett köpcenter där alla norrmän handlar julklappar som galningar!! Så tio timmar är avklarade så bara drygt 6 kvar imorgon då! Och så måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag på det innan det  är riktig helg för mig :P En helg som det blir att njuta av och HA kul. För det är nämligen sista helgen jag kan spendera med Isabel innan hon drar hem. Kan inte förstå att om 17 dagar packar hon sin väska och lämnar oss/mig/Trondheim!!

Tänk att jag bara känt hon i fem månader. Men ändå känns det som att en del av mig åker iväg. Kan ju ha att göra med att det är hon jag umgås med nästan all ledig tid. Hon jag tränar med, handlar med, lagar mat med och ja, till och med sover med ibland ;D Hon jag pratar om ALLT med! Ropar när jag är arg och.. höll på skriva grinar åt då jag är ledsen, men stenhjärta som man är grinar man ju aldrig, hahaha! Men iaf pratar med då jag är ledsen. Hon som får mig nästan alltid på gott humör och kan få mig att skratta när som helst :D haha. Har varit många goda skratt på dessa fem månader tillsammans, mycket svammel och många svordomar. Många fester, och många MYSkvällar. Många middagar och massa träningspass. En hel del hårfärgning, några söndagsturer och en del hyrfilmer från 7/11. Till och med lärt oss göra sushi tillsammans :D Snoop Dogg konserten och gatefesten.. Finaste IDYLL!! Blir väl förhoppningsvis en till konsert nästa söndag också ;D
Blev lite osammanhängande det här, men det kommer i alla fall bli så TOMT. Eftersom hälften av the fantastic four har blivit kära så är det ju jag och Ibbo som hängt ihop.. och nu drar hon också.
Blir tomt i stora läggan utan dig, Ibsi! Blir trist att gå till gymmet på mornarna själv. Och trist att handla mat och laga middag utan dig. Och framför allt blir det tomt att inte ha någon att skratta med till sent på kvällarna. Surfa på artige och känna igen oss i hälften av bilderna ;) Spåra ur och svammla om nå helt annat, HAHA. Och vem ska jag nu ta en REJÄL fylla med då och då och skita i allt och alla och bara ropa idioter åt alla jävla norrmänn?? ;) Så, egentligen är jag bara lite sentimental ikväll och ville bara säga att jag kommer sakna dig, Ibbo. Kommer bli en del skypetimmar tillsammans, och så länge du är lycklig, är ju jag det :))

Mest är det så att jag har sinnessyyykt dåligt samvete för att Isabel har pratat om en fest hos sin jobbkompis hela veckan, och jag har varit sjukt otaggad men sagt att jag kommer ju om hon vill det då det är hennes sista tid här. Men idag har jag ändrat mig hundra gånger om och till slut valde jag att bädda ner mig i soffan istället och lyssna på grannarnas dunkadunka.



Är inte på min dator så var lite svårt hitta en bild, men här har ni hon.. min fina Ibsi! :D (här hade jag gjort ett hjärta om inte alla tangenter var paj)

That's how it's supposed to be, living young and wild and free

Då var det december om bara ett par dagar. Alltså är det ett år sedan jag såg en av europas största städer bli julpyntade i sjuka mängder. Provsmakade turrón och polvorones.. och sa hejdå till mina fina vänner där borta och packade väskan för att åka hem till kalla Sverige. Och, med det även snart ett år sen jag flyttade till Norge och Trondis.. tiden bara flyger i väg!

Här är i alla fall julstämningen lika med NOLL. Vi fick se lite snö ihelgen men nu är det 10 + och regnet faller med jämna mellanrum. Byn är pyntad med massa ljusslingor, och granen står så grön och grann på torget. Redan för nästan två veckor sedan satte dom upp julgranar i köpcentret jag jobbar. Liiite tidigt kanske?! Dessutom har dom ju ignen JULMUST som för mig ÄR julen ;) och inga lussebullar har dom förrän lucia. En pepparkaka eller två har jag varit och snott hos Micke som han köpte på IKEA, hihi. 
Men norrmännen går då in fullt ut med det här med jul. ALLA, eller så gott som, har julkalendrar som dom fyller med diverse saker. Alltså som små paket.. julshoppingen har varit igång för typ en månad sedan.. och så julbordet då! Norrmännen lägger ner massvis med pengar på att klä upp sig till julbordet. Siiiickt.... 

Nåja, har kommit bra igång med träningen och det blir väl nästan fem gånger i veckan nu! :) känns sjukt bra och man mår så himla mycket bättre av det! Även om armen vill annat ibland och träningsvärken verkar vara konstant, hehe.
Snart dags att dra iväg på jobbet och avklara dag 2 av 13 innan det är dags att vara FRI igen. Det är ju bara drygt tre veckor tills jag får åka hem till mina nära och kära och mysa massor. Så med det i tankarna går dagarna gansa så bra :)) Dessutom är det bara två veckor till lön med HALV skatt! Något är ju norge också bra till ;)
Annars så sker väl inte så jätte mycket. Det rinner in massor av vatten genom taket på nätterna och husägaren skiter i det, men men.. jag vet då vad jag ska göra det kommande året iaf! Och det känns sjukt bra att äntligen ha någon plan! Nu äre dags att föna håret, fixa sig litt och klä på sig och sen vandra det tjugo minuterna till jobbet. Blir bara längre och längre för varje gång vi flyttar, först var det två minuter... sen tio.. och nu tjugo. Men men, vi bor ju faktiskt MITT i centrum nu så ska väl sluta klaga ;D



Snart får jag åka HEM till snön(som aldrig verkar komma), till älsklingen.. till ALLT! <3
Och yes, det där är vårat hus, och ja, det är sant att vi inte har några grannar. Dom här borta har lite svårt att tro på det ;D hihi

Home sweet home

Dags för en lite seriösare update kanske? Idag är jag på lite bättre humör än i söndags i alla fall. Hemlängtan finns kvar men har annars haft en TOPPEN dag förutom några incidenter. Jobb med snällaste brudarna, träning efter en veckas vila, klippt Micke och Dogge som var så roliga, och sen avslutat kvällen på bio med mina fina vänner. Inget att klaga på alltså :)

Såå, sen mitten av september har väl egentligen allt ändrats. Direkt jag kom tillbaka började jag ett "nytt" jobb. jag gick från att jobba som frisör till att jobba i receptionen, på grund av axeln. Jag saknar klippandet flera gånger per dag, men det känns bra att klippa lite vänner och så känns det KANON att vara kvar på salongen med alla fina kolleger iaf! :) 
Sen har det ju hänt massa mer såklart, vi fick en lägenhet på Ila som det inte blev något av.. lägenhetspaniken kröp sig på. Jag och Madde var på TUSEN visningar och blev bara mer och mer less och kände bara att vi ville åka HEM från det här skit landet där det inte finns några lägenheter. MEN då en dag var jag på en visning.. på en lägenhet som låg på Munkegata, MITT i centrum. Och även vägg i vägg med det killar från sundsvall som vi brukar umgås med ibland. Klart sedan tidigare var iaf att Douglas skulle flytta in med mig och Madde då inte han heller hade boende då hans kompis som skulle flytta hit svek, och en lägenhet är alldeles för dyr för två. Så vi bestämde oss att vi tar den lägenheten!! Nytt bad, kök, vardagsrum och ena rummet (som nu är mitt:) är också ganska nytt. Lägenheten är nog runt 70-80kvm, och har väl typ två och ett halvt sovrum ;D Här trivs vi redan alldeles utmärkt trots bristen på möbler ;)

Såå, helgen för två veckor sedan bestod bara av packa, IKEA-besök, hämta möbler hit och dit och köra allt fram och tillbaka. Men till sist hade vi tre sängar, två soffor, TVÅ tv-bord (nödvändigt, I know), TVÅ tv-bänkar (också nödvändigt, men så blir det ibland. så ena funkar bra som skohylla ;), de mesta till köket, några lampor och lite sånt. Så, det är alltså mycket kvar, men det är ju verkligen inte gratis att flytta så vi tar det lite som det kommer! Vi är väl i störst behov av GARDEROBER! .. och köksbord. Men vi har snart köksstolar iaf, allt något ;) 
Kan visa er de bilder som låg ute i annonsen, visar lite av lägenheten men inget av hur vi har det. Det tar vi en annan gång då det är lite mer organiserat. Förlåt mamma, du får helt enkelt hålla ut! ;)

Tror det blir alldeles med nog text för den här gången.. imorgon, eller om några timmar, väntas jobb och sen var det tal om bowling..? I alla fall så blir det en lugn och skön helg med bara massa MYS! Eller så är planen iaf, man vet ju aldrig hur det går ;) Men det är ju det där zumba-passet på söndagar som jag och madde sett på i två månader men alltid varit för bakfulla för... hm..



Nya kjökkenet ;D



Lilla lilla badet :) Med golvvärme iaf!



Och sen får ni med en bild på våran SKÖNA dusch. Där kan man stå några timmar! ;)

I wish I was better at telling people how I really feel

Ojdå, nu är det ju rätt så länge sen jag har tittat in här. Sist var då jag var hemma i sverige för typ en och en halv månad sedan. Satt och läste igenom gamla blogginlägg om hur mycket som hinner ändras på så kort tid.... och hur mycket som har hänt bara sen jag skrev för en och en halv månad sedan. Men det tar vi en annan gång, ska fixa lite bilder tills dess också.

Idag är det i alla fall söndag. Vilket betyder jobb igen imorgon.. puuh, sexdagars vecka. Som det kommer vara enda till jul nu. Jag sitter här i våran nya lägenhet och ser TV, Douglas som nu är våran sambo på heltid är på fotbollsträning och jenterna är och äter ute. Men med alldeles för mycket utgifter på sista tiden, norska matpriser och ett humör som inte är på topp valde jag att stanna hemma...
Det är en sån dag idag, då jag bara är på skithumör. Vill åka från det här landet.. vara hemma. Jag längtar så sinnesjukt mycket hem idag, det är mer än vanligt. Jag längtar efter min älskade Zorro, som hänger här på väggen i Norge och bara ser med sina finaste busiga ögon på mig. Världens bästa Zorro. Längtar efter svensk mat.. PALT!!! Längtar efter att åka till mormor och morfar och bara sitta.. sitta och se på något dåligt TV program med dom, eller se när dom löser korsord, men framför allt bara vara där. Så lugnt och skönt.. Längtar efter mamma.. och såklart våra andra vargar, Killer, Nalle och Rocky <3 längtar så SJUKT mycket efter att spela hockey, åka skridskor i skogshallen. Ta på sig den illaluktande utrustningen och vara helt död efter en träning/match. Längtar efter att spela fotboll, älskade fotboll. Finns det något som gör en gladare än att spela boll? Don't think so. Längtar efter mina UNDERBARA frisörtjejer som bor över hela sverige/världen <3<3 Längtar efter att åka till Sarah och svammla hos hon och Jonas, hälsa på alla deras djur. Hälsa på Nea och följa hon till stallet och se på hennes vackra araber. Listan går att göra så himla lång.. men det hjälper inte. Det är en och en halv månad tills jag får göra allt det. Men att bara vara hemma i fem dagar och åka tåg i tolv timmar är sjukt jobbigt. Och gången efter det jag får åka hem är i början av april.. fyra månader efter.

Kan jag inte låta bli att fundera.. vad gör jag/vi när douglas åker hem och vi säger upp lägenheten? Åker hem? Men åka hem till Överkalix... inget jobb, ingen egen plats att bo. Då tänkter ni att det är ju bara att skaffa en lägenhet och ett jobb. Men kommer jag hem vill jag vara HEMMA i ökx och inte behöva flytta till Luleå. Och om jag ska ut och resa till hösten.. då känns det onödigt att komma hem innan typ maj då jag har jobb. ÅÅÅH, jag blir galen. 

Nääe, ska inte gnälla något mer. Nästa gång ska jag komma med en rolig uppdatering, visa våran nya lägenhet, berätta om vad som sker här i landet. Ska kolla igenom bloggen en gång till och se på allt roligt vi gjort tillsammans det här månaderna innan vi splittrades så. Då vi umgicks varje dag och alltid var det något gaaalet pågång ;) 





Om sanningen ska fram

Nu är det sex dagar sedan jag kom hem. Jag har ännu inte blivit less. Känns som att jag skulle kunna stanna föralltid.. fast då skulle väl vardagen här också se ut på ett annat sätt. Flyget tillbaka till verkligheten går imorgon. Och jag har inte, under de 9 månaderna jag bott i Trondheim, känt såhär mycket att jag absolut inte vill tillbaka. Jag vill vara HÄR. Bara mysa med min fina älskling och läsa en bok då det regnar.. hälsa på mina söta vänner. Och när det inte regnar vill jag bara ut i skogen. Ut och springa och känna den friska luften från skogen och hur underbart det är här hemma. Men snart kommer vintern och då förändras allt... fast hade jag bott här hade jag redan haft fullt upp med all hockey. Som jag hade njutit! :) Nää, nu har jag nog nästan tagit ett beslut vad jag ska göra med min framtid :) Överkalix känns inte så hemskt faktiskt. Men att flytta hit fast, det kommer inte hända. Men några månader blir det! Jobba, sola, bada, spela fotboll i Kalix osvosv :)

De absolut BÄSTA med att vara hemma... det är att jag sover så sjukt bra! Jag är utvilad varje dag och allt känns så mycket lättare då. Inget prat utanför rummet, inte ett enda ljud förutom regnet och vinden i träden utanför fönstret! Inte ens en hund som bökar runt i täcket stör mig. Åååh det är så underbart! :)

Näe, inte blev det mycket klokt av det här. Ska äta lite frukost, se om jag får med mig någon att åka skridskor, packa och de hur mycket jag får med mig på 23 kilo och så ikväll blir det middag med fina människor <3


....


Your future depends on many things, but mostly on you

Att inte kunna somna för att man har sådan GRYM ångest om framtiden är fan inte likt mig. Och att sedan vakna upp och börja dagen med samma tankar som snurrar runt i 200km/h är fan inte kul. Det känns trist att lägga ner så mycket energi på att fundera om framtiden då vi har det så bra i nuet. Vi alla jobba hela tiden. Och då vi inte jobbar har vi det så himla bra tillsammans. Ihelgen blir det jätte lungt, sen blir det trönderfest med jobbet, så är det Dr.Bombay konsert och centerfest med hela köpcentret där jag jobbar... så månaden efter är det Snoop Dogg konsert. Så mycket kul att se fram emot! Fast egentligen skulle jag vilja åka hem en sväng... men det kommer ju inte hända. Vilket är grymt synd eftersom jag längtar mer än mest hem just nu. Hem till min älskling. Hem till min familj.. hem till allt svenskt. Hem hem hem... och inte minst till att spela hockey. Spela fotboll.
Men om man packar ihop sitt liv här.. säger hejdå till alla underbara vänner man fått här. Vad gör man sen då? Har ro att vara hemma tre veckor och träffa alla, umgås och göra massa kul saker. Men efter de tre veckorna då?!

Näääe, nu avslutar jag det här här och nu, annars blir det alldeles för djupt. Antar att jag behöver få råd av någon. Men jag vet att mamma till exempel kommer säga att "det där måste du känna efter själv". Dessutom ska jag dra på jobbet och hoppas på att brandlarmet inte går idag mitt i lunchen. Sen ska jag komma hem och mysa med mina finaste tjejer och försöka låta bli att tänka så mycket <3 




Hur skulle vardagen vara om jag inte träffade dessa underbara människor varje dag??

Om

Min profilbild

idahe

RSS 2.0